Det tog sin tid. Ett år och tio månader har jag varit sjuk. Jag har flera gånger trott att jag varit där redan. Men den senaste veckan har jag nått den, det vet jag nu, den riktigt kalla och så fruktansvärt hårda botten. Jag har aldrig mått sämre och jag har aldrig trott ens i min vildaste fantasi att man kan må så här dåligt. Hur ska jag klättra härifrån? Det är frågan.
7 november, 2011
7 november, 2011 at 22:29
Finns det nåt som får dig att må bra för stunden? Alls?
8 november, 2011 at 1:52
Linn… Nä det är mörkt. Har hänt så mycket tok inom sjukvården nu också som gör mig så ledsen. Levde i villfarelsen att Sverige hade en bra
sjukvård. :(
8 november, 2011 at 13:57
Sverige har haft en bra sjukvård. Nu har den sålts ut och därmed har även du sålts ut. Tyvärr. :(
Uppåt framåt emm (jag vet, den är tjatig nu) men du fixar detta och kommer gå hel ur det här.
Kram påre.
8 november, 2011 at 17:58
Så glad att läsa något från dej, har tänkt på dej mycket (även om det inte är förrän nu jag lämnar en kommentar..) Sjukvården i Sverige verkar vara ett lotteri och det slår mej alltid hur tur vissa har medan resten, de flesta, inte får i närheten av den hjälp och stöd de behöver.
Jag önskar jag kunde trolla bort dej till min lilla ö.
9 november, 2011 at 0:20
Den man som hjälpte mig upp från botten för många år sen sa alldeles nyligen
“Ju sämre man har mått, desto bättre kommer man att må”.
Det låter helt befängd att läsa det just nu, det har jag full förståelse, men det finns något som säger att man måste nå ända längst ner i det djupa, kalla, hårda innan vi kan ta oss upp igen. Med bra stöd, stark vilja och tålamod så kan du ta dig upp. Med små små små steg. Ett i taget.
Hjälpen och stödet finns ibland inte där vi tror att den ska finnas. I sjukvården kan det vara lätt att tro att vi ska få den gratis, men det är inte alltid det är där den finns, inte heller är den alltid det bästa. Vi är alla så olika och har behov av olika saker. Hitta rätt stöd för dig!
Kram
10 november, 2011 at 12:00
Ja att det blivit så med sjukvården i Sverige är förfärligt!
Och jag hoppas ni har rätt om att min helhet kommer finnas kvar.
Kram på er alla tre.